2. Motivering och organisering

Fördelarna med att öppna data

I detta skede beskrivs vilken nytta delning av information som öppen information kan ha för olika parter och samhället.

Öppna data är maskinläsbar information i digitalt format som är fritt tillgänglig för alla för vilket ändamål som helst, förutsatt att dess ursprungliga källa anges. Öppna data kan vara till exempel folkräkningsuppgifter, kartuppgifter eller till och med platsinformation om bussar i realtid.

Varför lönar det sig att dela information utanför organisationen?

Digital information slits inte av att den används, istället kan man tänka på saken som att dess värde ökar ju fler som utnyttjar den. När en organisation öppet delar med sig av sin information för mer omfattande bruk ska aktörer utanför organisationen, såsom företag och medborgare, kunna utnyttja samma information för sina egna ändamål.

Organisationer inom den offentliga förvaltningen samlar i regel in och administrerar information för lagstadgade uppgifter. Således kan även stora datalager samlas in endast för en eller några uppgifter. Genom att öppna denna information så att den är tillgängliga för andra i större utsträckning kan man uppnå en betydande produktivitetsökning och effektivisering av verksamheten. Dessutom kan öppnandet av information skapa nya möjligheter att utnyttja informationen i större utsträckning i samhället.

Öppet tillgängligt informationsmaterial 

  • förbättrar demokratin och förvaltningens transparens
  • engagerar medborgarna och ökar aktiviteten 
  • effektiverar organisationers funktion och prestationsförmåga samt
  • möjliggör affärsutveckling och ekonomisk utveckling genom nya innovationer och tjänster.
     

Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. Enligt 12 § i Finlands grundlag (731/1999) är myndighetshandlingar och andra upptagningar offentliga om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Enligt offentlighetsprincipen (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, nedan offentlighetslagen) är myndigheternas handlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs särskilt i offentlighetslagen eller någon annan lag. Organisationen kan också dela med sig av sina uppgifter för en mer omfattande användning om den inte hindras av till exempel avtalsvillkor, upphovsrätt, dataskyddsbestämmelser, datasäkerhetsfrågor eller andra faktorer.

Vad är fördelarna med att dela information som öppna data?

Fördelarna med öppna data kan granskas på olika sätt, till exempel ur ett ekonomiskt, socialt, ekologiskt, politiskt eller prestationsmässigt perspektiv. Att öppna information om miljön främjar till exempel cirkulär ekonomi, effektivare användning av naturresurser och naturens mångfald. Öppenhet i statsbudgeten och inköpsuppgifter effektiverar användningen av skattepengar och bekämpningen av korruption.

I data.europa.eu-tjänstens modell granskas fördelarna särskilt ur prestanda-, ekonomi- och socialitetsperspektiv. 

Mer information om fördelarna med att öppna information (på engelska) i data.europa-tjänsten. 

Organisationerna kan bedöma den eventuella nyttan av delad information med bedömningsmetoden som beskrivs närmare i del 4 Fördelar, risker och kostnader.

Vad kan öppna data användas till?

Öppna data kan användas av vem som helst. Många företag och utvecklare utnyttjar den öppna informationen till exempel i olika tjänster, applikationer och undersökningar. Exempel på olika ställen där öppna data utnyttjas finns bland annat:

Fördelar för den offentliga förvaltningen med att öppna information

Öppnandet av information inom den offentliga förvaltningen och utnyttjandet av den öppna informationen förbättrar informationsledningen och ledningen genom information, beslutsfattandet och prestationsförmågan samt effektiviserar planeringen och genomförandet av offentliga tjänster.

När den offentliga förvaltningens datalager är så omfattande och öppet tillgängliga som möjligt även över sektorerna är det möjligt att

  • spara resurser
  • utveckla och effektivisera förvaltningens interna processer samt
  • förbättra datakvaliteten, beskrivningarna och sökbarheten.

Kartläggningen av det informationsmaterial som ska öppnas och planeringen av öppningsprocesserna kan redan i sig utveckla organisationen.
Mer information om den offentliga förvaltningens öppna data (på engelska) i tjänsten data.europa.eu. 

Exempel på användning av och fördelar med öppen information

Öppna inköpsfakturor

Flera kommuner och statsförvaltningen har publicerat sina inköpsfakturor som öppen information. Detta har kraftigt ökat transparensen i den offentliga förvaltningens verksamhet och gjort det möjligt för organisationer inom den offentliga förvaltningen att jämföra inköpsverksamheten sinsemellan samtidigt som det bidragit till en omsorgsfull användning av de offentliga medlen.

Öppet tillgängliga inköpsfakturauppgifter har gjort det möjligt för statskontoret att skapa den användarvänliga tjänsten Granska upphandlingar, via vilken det är lätt att jämföra olika organisationers uppgifter sinsemellan.

Kommunernas och samkommunernas öppna ekonomiska uppgifter

Ekonomiska uppgifter som godkänts av kommuner och samkommuner finns tillgängliga som öppna data via rest-gränssnittet i JSON- och XML-form. Detta har gjort det möjligt för Statskontoret att skapa den användarvänliga tjänsten granskaförvaltningen.fi. På så sätt kan dessa uppgifter fritt utnyttjas antingen som rådata eller via användargränssnittet till exempel för ledning genom information och utveckling av verksamheten inom den offentliga förvaltningen.

Öppna material om geografisk information

Finlands miljöcentral (SYKE)

SYKEs öppna material används mångsidigt som stöd för planering och beslutsfattande, till exempel i planläggning, i behandlingen av olika tillstånd samt i bedömningen av projektens miljökonsekvenser. Dessutom utnyttjas materialet som forsknings- och undervisningsmaterial vid universitet och andra läroanstalter.

SYKEs geografiska information i kombination med annat material används också i tjänster avsedda för kommunikation och delning av miljöinformation, som bland annat NTM-centralerna har utarbetat för kommunerna och andra aktörer i den egna regionen. Exempel på detta finns på webbplatsen för NTM-centralen i Birkaland (in Finnish). Andra exempel på applikationer där SYKEs geografiska information används är källan till forskningsdata med vattentema vesi.fi samt havsguiden som är avsedd för att söka och titta på marin information.

SYKEs öppna geodatamaterial kan laddas ner som materialpaket eller genom att utnyttja öppna gränssnittstjänster. Metadatabeskrivningar har också gjorts upp för dessa material. SYKEs INSPIRE-material erbjuder laddningstjänsterna enligt INSPIRE-direktivet i huvudsak som GML-filer via Atom-flödet. WFS-direktmottagarbeställningstjänsten har publicerats för en del av materialet. Geodatamaterial som laddas ner från SYKEs tjänst omfattas av användningstillståndet för öppet informationsmaterial.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverkets öppna material utnyttjas i stor utsträckning inom olika sektorer. Dessa är bland annat offentlig förvaltning, skogsbruk, byggande, navigering, planering och framställning av program, forskning och utbildning. Öppet material utnyttjas även i olika typer av hobbyverksamhet i stor utsträckning. 

Exempel på webbläsartjänster:

Exempel på mobilapplikationer:

I kommersiella navigationsapplikationer utnyttjas också öppna data.

Lantmäteriverkets kart- och geodatamaterial finns både i gränssnittstjänsten och filtjänsten. Via gränssnittstjänsten finns alltid den uppdaterade informationen tillgänglig och till exempel WMS-, WMTS-, WFS-, REST- och OGC API Feature-standarderna är tillgängliga. Till exempel Kartplatsen och Paikkatietoikkuna är användargränssnitt där gränssnittstjänster utnyttjas. Filer som är tillgängliga via filtjänsten är material för en viss tidpunkt. Lantmäteriverket har gett användarna anvisningar om valet av gränssnittstjänst och filtjänst

Meteorologiska institutet

Meteorologiska institutets öppna geodatamaterial är beroende på materialet tillgängliga antingen som en laddnings-, visnings- eller filtjänst. Största delen av materialet erbjuds via WFS-gränssnittet enligt det maskinläsbara INSPIRE-direktivet. De vanligaste väderobservationerna är också tillgängliga via ett särskilt användargränssnitt via Meteorologiska institutets webbsidor. Dessutom har vissa material i hilaformat också publicerats via tjänsten Amazon AWS Public Datasets.

Meteorologiska institutet har på sin webbplats samlat exempel som utnyttjar öppen väderinformation (på finska)

Statistikcentralen

Statistikcentralens öppna geodatamaterial omfattar statistiska områden och tillhörande statistikuppgifter. Materialen är tillgängliga via WMS- och WFS-gränssnittet, och vissa av materialen finns i enlighet med INSPIRE-direktivet tillgängliga via WMS-gränssnittet och den nya typen av OGC API Features gränssnitt.

Öppen information i Suomi.fi-servicedatalagret

De tjänster som produceras av den offentliga förvaltningen och olika servicekanaler i anslutning till dem har beskrivits på ett enhetligt sätt i Suomi.fi-servicedatalagret (SDL), som är ett gemensamt och centraliserat datalager som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Organisationer inom den offentliga förvaltningen är enligt lag skyldiga att använda Suomi.fi-servicedatalagret, men privata serviceproducenter kan också använda tjänsten inom ramen för användarvillkoren.

SDL:s uppgifter är uppdaterade och tillförlitliga, helt öppna och avgiftsfria data. Uppgifter om tjänster och servicekanaler behöver inte underhållas i flera system utan organisationen kan använda sitt service- och servicekanalinnehåll i SDL i sina egna tjänster automatiskt via ett öppet gränssnitt. Till exempel utnyttjar FPA sina uppgifter om serviceställen i SDL i sin egen sökning av serviceställen genom att söka uppgifter om samservicens servicepunkter i SDL, varvid uppgifterna uppdateras direkt i FPA:s sökning av serviceställen som upprätthålls av kommunerna. Även i de lösningar som utvecklas inom det nationella programmet för artificiell intelligens AuroraAI (på finska) utnyttjas servicedatalagrets öppna data.

Fördelar för affärsverksamheten med att öppna information

Öppna datamaterial är till stor nytta för företags affärsverksamhet.  Öppet tillgängligt informationsmaterial kan minska företagets investeringsbehov och spara betydligt på företagets resurser. Genom att utnyttja öppen information kan företagen utveckla sin befintliga affärsverksamhet och skapa helt ny affärsverksamhet. Detta kan skapa nytt mervärde för företagets kundkrets eller utvidga kundkretsen ytterligare. Samtidigt kan företaget sysselsätta nya arbetstagare, vilket har ett eget viktigt värde i samhället. 

Med hjälp av öppen information kan företaget dessutom förbättra

  • ledning genom information,
  • beslutsfattande,
  • prestationsförmågan samt
  • effektivera planeringen och genomförandet av tjänsterna.

De affärsmässiga fördelarna med öppna data är både direkta och indirekta. Direkta fördelar är ekonomiska fördelar som till exempel ökar företagets kapital, antalet arbetsplatser eller ger kostnadsbesparingar. Med indirekta fördelar avses till exempel uppkomsten av nya tjänster, effektiviseringen av organisationerna och affärsverksamhetens tillväxt

Exempel: Maas Global Oy

MaaS Global (på engelska) säljer en månadsavgiftsbelagd Whim-app som kombinerar kollektivtrafik, stadscyklar, taxibilar, bilar för gemensamt bruk och biluthyrning. Företaget använder lokala partner i sin serviceproduktion.

Maas Global är världens första företag som producerar rörlighet som en tjänst (eng. mobility as a service). Över 20 miljoner resor har gjorts med tjänsten som lanserades i december 2018. Maas Global utnyttjar öppna data i planeringen av rutter och produktionen av tidtabeller. Dessutom grundar sig Maas Globals affärsverksamhet på andra aktörers (biljett- och betal-) gränssnitt. Med hjälp av dem kan den köpa biljetter till exempel av HRT och sälja resor som grundar sig på dem i sin egen applikation.

År 2019 vann Maas Global tävlingen "Future Unicorn Award" i Europa. Med enhörning (eng. unicorn) hänvisas till ett företag vars värde överstiger en miljard euro. Mer information om Future Unicorn Award (på engelska).

Exempel: Gispo Oy

Gispo Oy (på finska) är ett finländskt företag inom geodatabranschen vars mål är att främja utvecklingen och utnyttjandet av geodataprogram med öppen källkod samt öppen geografisk information. Gispo arbetar med geografisk information i olika skeden av livscykeln och utnyttjar aktivt öppen information i sina konsult- och utbildningstjänster. Företaget har vuxit både inom och utanför Finland. 

Se inspelningen av användningen av öppna data i företag inom geodatabranschen (på finska).

Fördelar för samhället med att öppna information

Öppet tillgängligt informationsmaterial ökar till exempel den offentliga förvaltningens transparens och stärker förtroendet. Öppen information utnyttjas bland annat i forskning, undervisning och medier.

Utnyttjande av öppen information i undervisningen

Öppna material, program med öppen källkod samt öppen vetenskaplig publicering har haft stor inverkan på undervisningen. Öppet material utnyttjas i stor utsträckning bland annat i universitetsundervisningen i geografi.

Numera kan man till exempel använda genuina öppna geodatamaterial i undervisningen i stället för påhittade data. De studerande uppmuntras att söka och kräva öppet material och program med öppen källkod samt att öppet dela sina produkter vidare. Mer information om hur information utnyttjas i geografiundervisningen (på finska).

Öppen information utnyttjas också i yrkeshögskolorna. Till exempel vid yrkeshögskolan Metropolia har studerandena under flera år haft möjlighet att delta i kurser där man löser verkliga problem med hjälp av öppna informationsmaterial och gränssnitt. Tilläggsinformation om samarbetet mellan Metropolia och HRI (på finska)

Även vid Tavastlands yrkeshögskola har de studerande aktivt hänvisats till att utnyttja öppna informationsmaterial. Till exempel Kukkamäki, J., Mikkonen, A., Stormi, I. & Mäntyva, M. (2020). Utnyttjande av öppna data i undervisning och forskning (på finska) I verket J. Kukkamäki & M. Tarkkala (red.), Avoin Häme. HAMK Unlimited Journal 25.8.2020.

Utnyttjande av öppen information i forskning

Öppna informationsmaterial utnyttjas i lärdomsprov, doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga undersökningar.

För koordineringen av öppen vetenskap och forskning ansvarar i det finländska forskningssamfundet De vetenskapliga samfundens delegation med finansiering från undervisnings- och kulturministeriet. Målet med samordningen är att inom forskningssamfundet främja diskussionen om målen och metoderna för öppen vetenskap och forskning samt öka samarbetet och medvetenheten om möjligheterna, utmaningarna och lösningarna inom öppen vetenskap och forskning. Läs mer på tjänsten öppen vetenskap.

Öppna data har producerats och utnyttjats även i Digital Geography Lab vid Helsingfors universitet, där man bland annat har producerat fritt tillgängliga resetidsmatrisdata från huvudstadsregionen.

Bekanta dig närmare med forskningsgruppen Digital Geography Lab (på engelska) eller se en inspelning av användningen av öppna data vid högskolorna (på finska).

Lärdomsprov där öppen information har utnyttjats kan sökas till exempel i Helsingfors universitets digitala arkiv och i Tammerfors universitets biblioteks söktjänst (på finska). Öppen information har till exempel utnyttjats i Åbo universitets pro gradu-avhandling för landskapsforskningen (på finska)

Fördelarna med och utnyttjandet av öppna data i affärsverksamhet har granskats i avhandlingen Herrala, Antti. 2018. Benefits from Open Data:Barriers of Supply and Demand of Open Data in Private Organizations (på engelska).
 

Utnyttjande av öppen information i medier

Medier och journalister utnyttjar aktivt öppet informationsmaterial för att göra nyheter och andra artiklar. Detta arbete kallas datajournalistik. Tilläggsinformation om datajournalistik (på finska) finns bland annat på Tammerfors och Jyväskylä universitets webbsidor.
Yles Plus-desk (på finska) skapar till exempel en imponerande och fördjupad webbjournalistik som en del av Yles nyhets- och aktualitetsverksamhet. Plus-desk gör bland annat datajournalistik, visuella feature-artiklar, virtuell verklighet och interaktiva artiklar.

Upplevelser av att utnyttja öppen information och gränssnitt av en redaktör som arbetat vid Plus-desk (på finska).

Även Helsingin Sanomat har en egen datadesk som fokuserar på datajournalistik och som i stor utsträckning utnyttjar olika informationsmaterial i sina artiklar. Helsingin Sanomat har till exempel producerat:
•    Nyheter och grafik om coronapandemiläget (på finska) med hjälp av bland annat THL:s öppna informationsmaterial. 
•    Artiklar där Helsingfors öppna 3D-stadsmodell har utnyttjats, till exempel visualiseringen av tornhusen i Böle (på finska).
•    Interaktiva artiklar om hurdant boende dina pengar kan räcka till (på finska) och om hur levnadskostnaderna varierar på olika håll i Finland (på finska)

(Artiklarna är endast tillgängliga för HS beställare)

HS har fått en bronsmedalj i den internationella Malofiej-infografiktävlingen med en artikel som utnyttjar öppna data och ett hedersomnämnande i tävlingen Datamenestyjät, som riktar sig till aktörer som utnyttjar Statistikcentralens informationsmaterial.

Nätverk som främjar samarbete

I detta skede beskrivs vad som avses med samarbetsnätverk för öppen information och hurdana nätverk som finns.

Nätverket som består av organisationer som öppnar information och aktörer som utnyttjar öppnad information kan kallas ekosystem och samarbetsnätverk för öppen information. Det omfattar alla aktörer och system som deltar i att öppna, publicera, underhålla och utnyttja information. I bästa fall gynnar den helhet som uppstår när information delas och utnyttjas alla parter i ekosystemet.

Den information som den offentliga sektorn samlar in och förvaltar utnyttjas ofta endast för några lagstadgade uppgifter. Via samarbetsnätverken kan man hitta fler behov av informationen och utnyttja informationen på ett mer övergripande sätt.

Det lönar sig för en organisation som öppnar information att identifiera aktörer som är intresserade av den information som delas och befintliga nätverk kring ämnet som man kan delta i. Vid behov kan organisationen skapa nya nätverk för att främja dialogen med intressentgrupperna. Potentiella användare av informationen kan hjälpa organisationer med informationen som ska öppnas och med sättet på vilket den ska delas, till exempel i definitionen av programmeringsgränssnittet. 

Organisationerna kan aktivera dem som utnyttjar informationen till exempel genom enkäter, intervjuer, workshoppar, utbildningar, föreläsningar eller hackathoner. 
 

Vad är hackathon?

Hackathon är ett evenemang där team av olika storlek skapar olika lösningar på särskilt definierade utmaningar eller uppdrag. Utmaningarna kan till exempel framföras av en organisation eller ett företag inom den offentliga förvaltningen. Teamen som deltar i Hackathon består i allmänhet av personer som är självstyrande, intresserade av ämnet och som representerar olika branscher och bakgrunder.
Hackathons pågår vanligtvis i några timmar eller några dagar och teamen ska slutföra sina lösningar under evenemanget. I slutet av evenemanget belönas ofta de bästa lösningarna av de som definierar utmaningarna.

Hackathons är vanligtvis avslappnade evenemang med goda möjligheter att nätverka och söka samarbetspartners. I Finland har olika aktörer aktivt ordnat hackathoner under de senaste åren. Teman för Hackathons varierar mycket, men mycket ofta uppmuntras det vid hackathonerna till att utnyttja öppet informationsmaterial. Utnyttjandet av detta material har också gett värdefullt mervärde för utvecklingen av lösningar. Resultaten av Hackathones kan ge den öppna informationen publicitet och fler användare.

De mest kända ekosystemen och nätverken som främjar öppen information

Open Knowledge Finland

Open Knowledge Finland ry, dvs. Avoin tieto ry, dvs. OKFI (på finska) är en icke-vinstdrivande förening som grundades år 2012 och som främjar öppnandet och utnyttjandet av information. Föreningen fungerar som partnerförening för det internationella Open Knowledge-nätverket i Finland. Föreningen är ett nätverk av några hundra ledamöter, ett dussin samfund och ett par tusen personer. Nätverket består av ett aktivt kärnteam av cirka 40 proffs och aktivister som främjar föreningens ambitioner genom både projekt- och påverkansarbete.

Öppen förvaltning

År 2013 anslöt sig Finland till det internationella partnerskapsprojektet för öppen förvaltning. I projektet främjar varje land öppenhet i förvaltningen genom tvååriga handlingsprogram. 
Finansministeriet har publicerat en strategi för öppen förvaltning som styr arbetet inom öppen förvaltning i Finland.

Strategin består av fyra tyngdpunkter inom öppen förvaltning.
De konkreta tyngdpunkterna i strategin styr verksamheten i Handlingsprogrammet för öppen förvaltning på 2020-talet.

  • En öppen förvaltning stärker dialogen i samhället.
  • En öppen förvaltning främjar allas rätt att förstå och bli förstådd.
  • Ledning och kompetens säkerställer allas möjlighet till delaktighet.
  • Finland främjar aktivt öppen förvaltning internationellt.

Öppna data är också ett av temana för öppen förvaltning, eftersom det ökar transparensen i förvaltningens verksamhet och förebygger korruption. Bekanta dig närmare med ämnet på Öppen förvaltningens webbsidor.

AvoinGLAM

Målet med nätverket AvoinGLAM (på finska) är att samarbeta med kulturarvsorganisationer samt främja öppnandet av kulturdata och digitalt innehåll och utnyttjandet av öppet material. AvoinGLAM är en del av det internationella OpenGLAM-nätverket som består av aktörer som arbetar med öppet innehåll och information.

Nätverket har en offentlig Facebook-grupp Avoin GLAM. AvoinGLAM arbetar numera under OKFI i nära samarbete med Wikimedia Finland.

Creative Commons Finland

Creative Commons Finland (CCFI) är ett nätverk som representerar det globala Creative Commons-nätverket i Finland. CCFI har tidigare arbetat vid Aalto-universitetet, numera under OKFI.

CCFI administrerar webbplatsen creativecommons.fi (på finska) och har koordinerat upprättandet av översättningar till finska av de olika versionerna av Creative Commons-licenserna.

Nätverket för öppen information

De sex största städerna i Finland (Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg) genomförde åren 2014–2017 tillsammans spetsprojektet Öppna data och gränssnitt (på finska) som möjliggjordes av finansieringsinstrumentet 6Aika. Målet med projektet var att skapa gemensamma verksamhetsmodeller för öppnandet av data, öppna harmoniserade programmeringsgränssnitt och främja utnyttjandet av öppna data särskilt i affärsverksamheten. Arbetet utfördes samtidigt och på samma sätt i olika städer, vilket ledde till att samarbetet mellan städer och mellan städer och företag ökade betydligt. Efter att projektet avslutats har öppnandet av data fortsatt som en del av städernas grundläggande verksamhet och det samarbetsnätverk som bildades inom projektet har fortsatt sin verksamhet. 

Nätverket ordnar samarbetsmöten med cirka tre månaders mellanrum där man delar information om aktuella åtgärder och planerar eventuella samarbetsåtgärder. Mötena är öppna även för andra kommuner och bland annat experter från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tjänst avoindata.fi har deltagit i dem.  

Vetenskapliga samfundens delegation

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) samordnar den nationella strategin för Öppen vetenskap och forskning och de riktlinjer, rekommendationer och anvisningar som ingår i den. Dessa styr i hög grad öppnandet av information vid läroanstalter på högre nivå och forskningsinstitut (forskningsartiklar, undervisningsmaterial, undervisningspraxis, verksamhetskultur). VSD:s arbete har på riksnivå fört samman bland annat forskare, universitetsbibliotek, vetenskapliga föreningar och statliga ämbetsverk. Mer information på webbplatsen för öppen vetenskap.

Kommunförbundet

Finlands Kommunförbund är intressebevakare, utvecklarpartner samt tillhandahållare av expert- och informationstjänster för den kommunala sektorn med Finlands kommuner och städer som medlemmar. I verksamheten deltar också landskapsförbunden, sjukvårdsdistrikten, övriga samkommuner samt aktiebolag med kommunal bakgrund. Kommunerna i Finland producerar och utnyttjar information självständigt. I synnerhet för små kommuner är Kommunförbundet och dess anvisningar, guider, utbildningar och tjänster av central betydelse för att göra det möjligt att öppna data. Mer information om Kommunförbundets tjänster

Wikimedia Suomi ry

Wikimedia Suomi eller WMFI (på finska) är den internationella Wikimedia-stiftelsens finländska partnerförening som koordinerar de finskspråkiga Wikimedia-projekten (såsom Wikipedia, Wikiopisto, Wikikirjasto). Eftersom alla Wikimedia-projekt grundar sig på öppen information är WMFI en central användare av öppen information. När det gäller öppna data är Wikidata det viktigaste Wikimedia-projektet. 

Gruppen Finnish Open Data Ecosystem

Facebook-gruppen Finnish Open Data Ecosystem (FODE) grundades år 2009 och administreras av OKFI. Gruppen är offentlig och öppen för alla som är intresserade av öppna data. Det är fråga om Finlands största Facebook-grupp för öppen information med cirka 5 000 medlemmar.

Gruppen Kuntien avoin data

Facebook-gruppen Kuntien avoin data är ett offentligt nätverk som grundats för de behov som kommunernas data- och informationsöppnare kan ha. I gruppen kan kommuner och andra instanser som samarbetar med kommunerna, såsom högskolor, företag, andra myndigheter och olika samfund eller enskilda personer dela information. De kan även fråga om de funderar på något gällande öppnande av information, ge kompisar råd kring information, söka samarbetspartner och ge varandra kamratstöd i att fungera som öppnare av information och förvaltningen i kommunen. Finlands Kommunförbunds sakkunniga ansvarar för upprätthållandet av gruppen.

{API:Suomi}

{API: Suomi} är en offentlig och öppen Facebook-grupp där man diskuterar öppna data, programmeringsgränssnitt, API-ekonomi, branschstandarder och annat som gäller ärendet. Gruppen är en informell plattform för informationsdelning. Företagsledare, sakkunniga, tjänstemän, forskare, medborgarsamhällsaktörer, placerare, representanter för produkt- och serviceföretag inom gränssnittet medverkar i gruppen.

HRI Loves Developers

HRI Loves Developers är en kommunikations- och samarbetsverksamhet som riktar sig till utvecklare som är intresserade av öppna data i huvudstadsregionen. Verksamheten koordineras av Helsingfors Region Infoshare, en gemensam tjänst för öppna data för städerna i huvudstadsregionen. En av kommunikationskanalerna för verksamheten är den offentliga Facebook-gruppen HRI Loves Developers. HRI ordnar träffa för utvecklare 4-5 gånger per år. Dessa träffar är öppna för alla och fokuserar på ett visst tema. Bekanta dig närmare med huvudstadsregionens städers utvecklarsamarbete.

Utöver utvecklarträffarna bedriver HRI kurs- och föreläsningssamarbete med högskolorna i huvudstadsregionen. HRI:s experter har hållit många enskilda föreläsningar om öppna data och öppen geografisk information samt om möjligheterna att utnyttja dem. Dessutom har HRI i flera år bedrivit kurssamarbete med yrkeshögskolan Metropolia. På kursen som pågår en termin arbetar de studerande i små grupper där de skapar mobilapplikationer med anknytning till angivna teman eller data.

Nätverket för öppen information i Åbo

Målet med nätverket för öppen information är en så öppen tillgång till information som möjligt i sydvästra Finland. Viktiga mål är att stärka kunskapsbasen för utvecklingen och beslutsfattandet i regionen, stödja det civila samhället och förbättra förutsättningarna för affärsverksamhet. 

I nätverkets centrum står Lounaistieto, Åbo stad och Turku Science Park Oy. Även representanter från andra lokala organisationer deltar. Alla som är intresserade av ämnet, såsom representanter för kommuner och övrig offentlig förvaltning samt läroanstalter och föreningar, företagare och applikationsutvecklare, är välkomna att delta i nätverket. Nätverket främjar i stor utsträckning utnyttjandet av geografisk information och öppna data. Bekanta dig närmare med nätverket för öppen information i Egentliga Finland.

KIRAHub - innovationsekosystem för den byggda miljön

KIRAHub (på svenska) är ett ekosystem inom fastighets- och byggbranschen, vars vision är att göra Finland till en föregångare inom hållbar digitalisering av den byggda miljön. KIRAHub samlar och utvecklar också själv nödvändiga plattformar för att påskynda en hållbar digitalisering inom näringsgrenen, såsom ekosystemläget Urban3, den internationella WDBE-konferensen och diskussionsforumet KIRAHVI som är öppet för alla.

Nätverket Fairdata

Nätverket Fairdata (på svenska) förbättrar samarbetet och informationsutbytet mellan de organisationer som utnyttjar servicehelheten Fairdata och CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy. Fairdata-tjänsterna är tjänster som erbjuds av undervisnings- och kulturministeriet för hantering av digitalt material. Fairdata-tjänsterna gör det möjligt att hantera forskningsmaterial och anslutande beskrivningsinformation, förvara det på ett säkert sätt och göra det lätt att hitta det. Fairdata-tjänsterna genomförs och upprätthålls av CSC. Alla som är intresserade av att använda och utveckla Fairdata-tjänsterna är välkomna att delta i nätverkets verksamhet. 

Nätverket Open and Agile Smart Cities

Det internationella nätverket Open and Agile Smart Cities (OASC) (på engelska) skapar en grund för databaserat samarbete som främjar interoperabla lösningar, företagens innovationsverksamhet och uppkomsten av smarta tjänster. I nätverket som grundades år 2015 deltar städer från bland annat Finland, Danmark, Belgien, Spanien och Brasilien. Målet är att man i städerna ska kunna bygga upp tjänster som baserar sig på enhetliga programmeringsgränssnitt och datamodeller som valts utifrån verkliga användarerfarenheter.

Gruppen Viranomaisten avoin verkosto

Viranomaisten avoin verkosto är en offentlig Facebook-grupp som har uppstått av en vilja att överskrida gränser och förnya den offentliga förvaltningen till en öppen och effektiv möjliggörare. Nätverket är en mötesplats för förändringsagenter, ett marknadstorg för information, ett område för utbyte av idéer och en cirkel för att sparra vilda visioner.

TIEKE ry

Tietoyhteiskunnan Kehittämiskeskus ry (TIEKE) (på finska) är en oberoende, icke-vinstdrivande finländsk förening vars uppgift är att samla aktörer från informationssamhället för att utveckla det finländska informationssamhällets praxis för medborgarnas och näringslivets bästa. Föreningen består av både privata företag och organisationer inom den offentliga och tredje sektorn. TIEKE fokuserar på utveckling av digital kompetens, främjande av digitala verksamhetsprocesser och Vaikuttaja-Verkottaja-Vauhdittaja-verksamheten. TIEKE organiserar nätverksverksamhet som identifierar utvecklingstrender och digitala behov av samhällsutveckling och påskyndar en samhälleligt effektiv och eftertraktad utveckling. 

Regelboksmodell för datanät

Inom ramen för Sitras IHAN-program har man skapat Regelboksmodell för datanät (på finska) (pdf), vars syfte är att erbjuda en lättillgänglig guide för att grunda ett datanät och definiera allmänna villkor för avtal om datadelning. Regelboksmodellen hjälper organisationer att bilda nya datanätverk, genomföra regelböcker för datanätverk och främja en rättvis dataekonomi. 

Exempel och stöd för utveckling av ekosystem och organisering av hackathon

Hjälp med att utveckla ekosystemen och ordna hackathoner får du till exempel av följande:

Aktörer som ordnar hackathoner i Finland är bland annat Ultrahack och Junction​.

Exempel på evenemang och ekosystem för öppna data som ordnats i Finland

Open Finland-hackathon

I Finland ordnades under flera år en riksomfattande idétävling för öppna data, där man strävade efter att producera innovationer som främjar ett öppet samhälle och sökte lösningar på utmaningar med anknytning till olika teman. Tävlingen resulterade i flera applikationer för användning av öppna data, bland annat planerings- och delningstjänsten för Miils-recept (på engelska) och The Flow Towards Europe, som visualiserar flyktingkrisen (på engelska).

Helsinki Digital Humanities Hackathon

Helsingfors universitet ordnar årligen Helsinki Digital Humanities Hackathon (på engelska). Evenemanget har ordnats sedan år 2015. 

Statistikcentralens tävling Datamenestyjät

Tävlingen Datamenestyjät (på finska), som riktar sig till aktörer som utnyttjar Statistikcentralens datamaterial, ger samhälleliga fördelar genom att förbättra dataläskunnigheten, främja och utveckla utnyttjandet av öppna data samt främja förutsättningarna för kunskapsbaserat beslutsfattande i samhället. I tävlingen söker man lyckade praktiska lösningar som grundar sig på kunskap samt möjligheter att använda öppet informationsmaterial. 

Fintrafficin dataekosystem för trafiken

På inbjudan av Finntrafik håller ett stort antal aktörer inom trafiksektorn tillsammans på att bygga upp ett databaserat ekosystem för trafiken. Målet är bland annat att genom öppna gränssnitt förbättra informationens interoperabilitet. Genom samarbete mellan aktörerna eftersträvas konkurrenskraftiga och skalbara trafik- och mobilitetstjänster på både den inhemska och den internationella marknaden som möjliggör trygga, utsläppssnåla och användarorienterade rese- och transportkedjor som förenar olika trafikformer.

Läs mer om dataekosystemet för trafiken (på finska)

Mål, indikatorer och incitament

I detta skede beskrivs hur målen, indikatorerna och incitamenten för att öppna information kan definieras och genomföras.

Det finns inga officiella rekommendationer för målen, indikatorerna och incitamenten för att öppna information.

De organisationer som redan öppnat information har inkluderat sina mål till exempel i organisationens (till exempel ämbetsverkets eller kommunens) strategi, verksamhets- och ekonomiplan eller resultatavtal. Utöver måluppsättning är det också bra att ställa upp indikatorer för målen, till exempel organisations- eller enhetsspecifika, med hjälp av vilka man följer upp och konstaterar hur målen uppnås.

Exempel på uppsättning av mål

Strategier för organisationer

År 2019 godkände Helsingfors stad en datastrategi (pdf) vars mål är att de data som Helsingfors producerar ska vara världens mest användbara och använda stadsdata före år 2025. Med datastrategin strävar man bland annat efter att stimulera näringslivet och utnyttja utomstående resurser genom att dela data.

Målet är att ett externt ekosystem, såsom samfund, universitet och företag, utöver den interna verksamheten, ska kunna dela och utnyttja data som staden förvaltar som en plattform. Externa aktörer skulle kunna forska i och utveckla tjänster som staden inte erbjuder eller som är bristfälliga. 

Ämbetsverkens resultatmål

Effektmålen för verksamheten vid Finlands miljöcentral (SYKE) har delats in i fem helheter och för dem har både indikatorer och målvärden fastställts. En av dessa helheter är att stärka och producera användningen av miljöinformation. Detta beskrivs på följande sätt: "Miljöinformation är betydelsefull, öppen, tillförlitlig och lättillgänglig för användarna.

Produktionen av information är förutseende. Verksamhetsmodeller som utnyttjar ny teknik stöder reformer inom den offentliga förvaltningen och stärkandet av hållbara affärsmodeller även internationellt." Som indikator har man definierat tjänsternas användbarhet och tillgänglighet samt ändringen av användningen av elektroniska tjänster jämfört med år 2019.

Uppnåendet av effektmålen rapporteras årligen och de strategiska effektmålen preciseras årligen genom en konkret genomförandeplan för strategin. Mer information Finlands miljöcentrals verksamhets- och ekonomiplan för 2020–2023 (på finska) (pdf), Finlands miljöcentrals rapporter 27/2020.

Resultatavtal

I resultatavtalet 2020-2023 mellan kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket (på finska) (pdf), som verkställer regeringsprogrammet, har som ett mål fastställts "Tillgången till och interoperabiliteten hos digital information har ökats och MyData-modellen har utnyttjats för att påskynda dataekonomin".

Åtagande att följa de internationella FAIR-principerna

År 2016 publicerades FAIR-principerna (på finska). EU:s råds riktlinjer från 2016 har följts och nämns i Europeiska kommissionens meddelande "Europeisk datastrategi (2020)” som en metod för att främja interoperabilitet.

 Syftet med FAIR-principerna är att göra data 

  • lätt att hitta (Findable), 
  • tillgänglig (Accessible), 
  • interoperabel (Interoperable) och 
  • möjlig att vidareutnyttja (Re-usable) 

I Finland har undervisnings- och kulturministeriet förbundit sig till FAIR-principerna, och Fairdata-tjänsterna utvecklas utifrån dessa principer. 

Även EU:s olika finansieringsprogram följer denna princip (finansieringsvillkor). Anvisningar om FAIR-principerna och andra principer som gäller öppen vetenskap finns också på kommissionens Funding & Tender-portal. 

Mätning av öppnandet av information och incitament 

På uppdrag av Finansministeriets projekt för att utnyttja och öppna data genomförde Deloitte i början av år 2021 en kartläggning av nuläget, där man analyserade verksamhetsmodeller och anvisningar för öppnande av offentlig information i flera organisationer inom den offentliga sektorn. Utifrån kartläggningen av nuläget utnyttjas indikatorer och incitament i mycket liten utsträckning för att stödja öppnandet av information och allmänt för att leda öppen information. Sammandrag av bakgrundsundersökningen för kartläggningen av nuläget (på finska) (pdf) finns på Finansministeriets webbsidor.

I kartläggningen identifierades endast en aktör som hade en offentligt tillgänglig mätare för uppföljning av öppnandet av information, eftersom Uleåborgs stad mäter antalet öppnade informationsmaterial. I verkligheten kan man anta att det finns fler mätare för internt bruk, men det är tydligt att mätningen och uppföljningen utnyttjas för lite för att stöda öppnandet av information.
Förutom att mäta öppnandet av information är det också möjligt att ur flera olika synvinklar mäta information som man själv har öppnat. Mer information finns i publikationen Introduktion till öppnandet av datalager (på finska) (pdf), LVM 2010.

De största utmaningarna i anslutning till mätning och incitament är:

  • Det är utmanande att identifiera tydliga och effektiva indikatorer
  • Indikatorerna är inte bundna till åtgärder, utan de ses snarare som tilläggsuppgifter
  • Den öppna informationen är inte bunden till organisationens eller de anställdas mål
  • Inga organisations- eller arbetstagarspecifika incitament eller krav är bundna till öppnandet av information

I brist på incitament och krav ses öppnandet av information mycket lätt som en extra börda vars värde för slutanvändarna är svårt att mäta och desto svårare att mäta för den öppnande organisationen. I många organisationer är användargränssnitten för öppen information sällan i eget bruk och organisationerna utnyttjar inte nödvändigtvis ens själva den information som öppnas. Därför medför öppnandet av informationen inga operativa fördelar för organisationerna.

Incitament från Helsinki Region Infoshare

HRI uppmuntrar till att öppna data genom att informera om fördelarna med öppna data och om applikationer som skapats utifrån data. Dessutom har HRI redan i flera år använt kuukauden data -nostot (månadens data -lyft) (i nyhetsbrevet och på sociala medier) samt hedersomnämnandet vuoden data-avaus (årets dataöppning), med vilka man strävar efter att lyfta fram de mest intressanta dataöppningarna och tacka de personer som öppnat data.

Till exempel:

Organisering och resursfördelning

I den här delen beskrivs vad organisationen bör beakta vid organiseringen och resursfördelningen för att öppna information.

Informationshanteringsnämnden har gett rekommendationen rekommendation om genomförandet av 
ledningens ansvar i informationshanteringen (på finska) (pdf)
(finansministeriets publikationer 2020:18), enligt vilken det rekommenderas att informationshanteringsansvaret beroende på informationshanteringsenheten definieras i arbetsordningen, förvaltningsstadgan, instruktionen eller motsvarande. Även informationshanteringsmodellen fungerar som informationshanteringsenhetens interna bestämmelse, varmed ansvarsbeskrivningarna även kan inkluderas i den. Beslut om ansvaret för informationshanteringen fattas av den myndighet eller tjänsteman som vid informationshanteringsenheten har behörighet att fatta beslut som gäller förvaltning och organisering eller som fattar beslut om innehållet i arbetsordningen, förvaltningsstadgan, instruktionen eller något annat motsvarande regelverk.

Enligt 13 § i informationshanteringslagen ska myndigheten följa upp informationssäkerheten i sin verksamhetsmiljö och säkerställa informationssäkerheten i datamaterialen och informationssystemen under hela livscykeln. Informationshanteringsenheten ska utreda de väsentliga risker som gäller informationshanteringen och dimensionera informationssäkerhetsåtgärderna enligt riskbedömningen. I anslutning till denna uppgift ska risker i anslutning till öppnande och delning av information identifieras och bedömas samt åtgärder i anslutning till riskhantering vidtas. Informationshanteringsenheten ska skriftligen godkänna kvarstående risker.

Centrala risker i anslutning till öppnande och delning av information är delad information eller delad information och eventuell användning av annan information på ett sätt som stör eller skadar samhället, medborgarna eller myndigheterna. Dessa kan till exempel vara identitetsstöld, utpressning eller bedrägerier eller fysisk skada av samhällets infrastruktur, såsom el- eller datakommunikationsnät eller trafiknät och trafikbyggnader. Det rekommenderas att organisationen tar ansvar för riskhantering, informationssäkerhet och dataskydd i anslutning till öppnandet av data för en eller flera personer.

Rollerna i processen för att öppna information delas ofta in i fyra huvudroller: 

  • producenter av information
  • informationsförvaltare
  • delare av information 
  • användare av information

De fyra huvudroller kan vidare delas in i mer specifika nivåer (Mer information i publikationen Offentlig data – inledning till att öppna datalager (på finska) (pdf)

I den kartläggning av nuläget som Deloitte lät göra år 2021 inom ramen för Finansministeriets projekt utnyttja och öppna information identifierades olika tillvägagångssätt för att definiera roller i en kontext med öppen information. Rollerna kan variera avsevärt mellan organisationer beroende på deras struktur och naturen av den information som öppnas. Bekanta dig med sammandrag av kartläggningen av nuläget (på finska) (pdf)

Det är bra om det i organisationen finns en eller flera personer som tydligt har blivit anvisade ansvaret för att öppna data och som koordinerar öppnandet av data i organisationen och ger råd vid behov. I alla organisationer har roller inte fastställts separat i verksamhetsmodellen. Å andra sidan är det trots identifieringen av rollerna svårt att i en kartläggning av nuläget som baserar sig på offentligt tillgängliga material definiera hur väl de olika rollerna i verkligheten har förankrats i organisationerna. Det kan till exempel hända att personalresurser inte har allokerats till rollerna.

Samma iakttagelse gäller i stora drag även i organisationsstrukturerna. En del av aktörerna har relativt tydligt definierat organisationsstrukturerna för gruppering kring öppen information, men andra saknar dem helt och hållet. Ett bra exempel är till exempel Åbo stad, som är organiserad kring öppen och modulär digital utveckling.

I de flesta organisationer har organiseringen kring öppna data enligt Deloittes kartläggning av nuläget genomförts decentraliserat, men även delvis centraliserade lösningar används. Till exempel i Esbo stads fall har centraliserade stödfunktioner inrättats för administration av vissa uppgifter (till exempel för databehandling och riskbedömning). HRI-tjänsten stöds av Helsingfors stadskanslis centraliserade Clearing house -funktion, vars syfte är att stöda och koordinera öppnandet av data.

Exempel på hur öppnandet av information organiseras

Organisering av öppnandet av information i Helsinki Region Infoshare

I huvudstadsregionens städers gemensamma tjänst för öppna data, Helsingfors Region Infoshare (HRI), arbetar två personer på heltid. Deras huvudsakliga uppgifter är bland annat att hjälpa dem som öppnar data i städerna i huvudstadsregionen, att främja utnyttjandet av data, att upprätthålla webbplatsen hri.fi samt att kommunicera om öppna data i olika kanaler. Utöver de anställda inom HRI-tjänsten deltar anställda från många städer i öppnandet av data i huvudstadsregionen som en del av sina övriga arbetsuppgifter.

HRI-tjänstens verksamhet styrs av en regional styrgrupp som består av representanter för städerna i huvudstadsregionen. Städerna finansierar HRI:s verksamhet med summor i förhållande till städernas invånarantal. HRI:s budget för år 2021 var till exempel (lönekostnader ingår inte) 60 000 euro. Att öppna data kräver inte nödvändigtvis alltid en stor arbetsmängd. I det enklaste fallet kan det till exempel vara mindre än en timmes arbete att öppna data i filformat som inte innehåller personuppgifter.

Hri.fi:s webbplatsmall har utvecklats i samarbete med de sex största städerna i 6Aika-samarbetsstrategins spetsprojekt Öppen data och gränssnitt. HRI vidareutvecklar webbplatsmallen i samarbete med Tammerfors och Uleåborgs städer och Lounaistieto. Webbplatsmallen utgörs av öppen källkod (på engelska).

Organisering av öppnande av information vid Meteorologiska institutet

Vid Meteorologiska institutet ingår uppgifter med anknytning till öppna data i arbetsbeskrivningen för experter inom olika områden (bland annat applikationsutveckling, informationsmaterial och kommunikation). På årsnivå används cirka 3 årsverken för öppna data. Verksamheten vid institutionen styrs av Styrgruppen för öppna data, där alla instanser med anknytning till institutets öppna data är representerade. Den består av 15 personer som representerar ledningen (bransch- och enhetschefer), materialproducenter, applikationsutvecklare och kommunikation.

Definition av processen

I detta skede beskrivs hur målen, indikatorerna och incitamenten för att öppna information kan definieras och genomföras i organisationen.

Det finns inga officiella rekommendationer för processen för att öppna information.
De organisationer som redan öppnat information har i huvuddrag framskridit i öppningsprocessen enligt följande: man identifierar det informationsmaterial som eventuellt ska öppnas, bedömer möjligheterna att dela det och de risker som delningen eventuellt medför, beslutar om publicering (eller icke publicering) av informationsmaterialet, publicerar informationen samt sörjer för dess underhåll och kommunikation. 

I praktiken har organisationer definierat och genomfört öppnandet av sitt datamaterial på olika sätt. Informationen har öppnats organisationsspecifikt som en intern process eller på ett enhetligt sätt i samarbete med andra organisationer. En stor del av det informationsmaterial som delas öppet har definierats och delats organisationsspecifikt, men allt oftare granskas och definieras informationsutbytet i samarbete med andra instanser som förvaltar liknande information.

Det är bra att betrakta öppnandet av informationsmaterial som en återkommande process som ständigt utvecklas. I processen måste man beakta hela datamaterialets livscykel från öppnandet av materialet till förvaringen av eventuella historiska data. Det lönar sig att i mån av möjlighet börja med enkelt material, från vilket man går vidare till mer omfattande och komplicerade material. Det är bra att skapa och utveckla processen öppet i samarbete med intressentgrupperna. När organisationen har skapat grunden för öppnandet av data och organisationen har fått den kompetens som behövs för att öppna data kan öppningsprocessen i fortsättningen kräva mindre resurser. 

Oftast börjar man öppna information från befintliga datasystem, av vilka en del kan vara mycket gamla. Det kan vara svårt att dela information från gamla datasystem, eftersom systemet inte från början har planerats med tanke på informationsdelning. Vid konkurrensutsättning av nya datasystem och system eller vid förnyande av kontrakt ska bland annat informationshanteringslagen och upphandlingslagen iakttas. Men det är också viktigt att beakta möjligheten att öppna information och möjligheten för öppna gränssnitt. Det är till exempel viktigt att identifiera och definiera vem som äger informationssystemets informationsinnehåll eller programmeringsgränssnitt. 

I Informationshanteringsnämndens rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen (på finska) (pdf) (Finansministeriets publikationer 2020:18) konstateras att man vid upphandlingar ska säkerställa att datasystemen och datalagren är interoperabla och att tekniska gränssnitt öppnas åtminstone i situationer där informationshanteringslagen förutsätter det. API-principerna erbjuder användbart stöd för att definiera eller utveckla programmeringsgränssnittet.

Exempel på organisationsspecifika processbeskrivningar för att öppna information

Esbo stad

Esbo stad har utarbetat verksamhetsmodell för dataskydd och datasäker öppning av data (på finska) (pdf) som stöd för att skapa och utveckla enhetliga verksamhetssätt för publicering av data. 

Helsinki Region Infoshare

I Helsinki Region Infoshare, den gemensamma tjänsten för städerna i huvudstadsregionen, finns en beskrivning av processen för att öppna data med praktiska anvisningar. Bekanta dig med materialet på HRI:s webbsidor: 

Finlands miljöcentral

Finlands miljöcentral (SYKE) har fattat beslut om att använda licensen för öppet informationsmaterial CC BY 4.0 för att dela öppen information. Dessutom har SYKE en forskningsdatapolicy vars mål är att stöda forskningsdatans öppenhet och genomslagskraft. 

På bilden nedan presenteras en översikt av de olika faserna i öppnandet av informationsmaterial vid SYKE. Initiativ till att öppna material kommer i allmänhet från producenten av/ansvarspersonen för materialet. Innan materialet öppnas utreds eventuella begränsningar i anslutning till öppnandet (personuppgifter, sekretessbelagda uppgifter, säkerhetsklassificerade uppgifter). Om det inte finns några begränsningar som hindrar att materialet öppnas eller om materialet kan öppnas genom generalisering eller gallring av uppgifter, kan ett beslut fattas om att materialet publiceras som öppet. Delningen av material kan också vara förknippad med skyldigheter som bl.a. härrör från direktiv (till exempel INSPIRE-direktivet) och som ska beaktas. 

I samband med beslutet om att öppna material kommer man överens om ansvar och tidtabeller för delning av materialet med beaktande av behovet av fortsatt underhåll av materialet och dess metadata. Dessutom definieras innehållet och datastrukturen i det material som ska öppnas, dvs. utifrån materialet utformas en dataprodukt med beaktande av användarnas behov samt skyldigheterna i fråga om materialet. Materialets metadata beskrivs innan materialet öppnas. Öppna data och gränssnitt publiceras på SYKEs webbplats för öppen information och metadata i SYKEs metadatatjänst. Via gränssnittet överförs också metadata för öppna data bl.a. till tjänsten avoindata.fi och metadata för geografiska information som omfattas av INSPIRE-direktivet till Lantmäteriverkets Metadatakatalog.

Exempel på gemensamma processer för att öppna information

Kommunernas ekonomiska uppgifter

Från och med år 2021 rapporterar kommunerna och samkommunerna sina ekonomiska uppgifter till Statskontoret. Rapporterna kan skickas till Kommunekonomins informationstjänst som bilagor i XBRL- eller CSV-format eller genom att utnyttja Suomi.fi-informationsleden. För att skapa material i XBRL-format kan man använda en separat applikation för Excel-datainmatning, som är en tillfällig lösning för rapporteringen. I Kommunekonomins informationstjänst kan kommuner och samkommuner rapportera, godkänna och granska sina ekonomiska uppgifter. Övergången till ett formbundet rapporterings- och publiceringssätt ger möjlighet att utnyttja ekonomisk information som producerats en gång för nya användningsändamål, oberoende av system.

De ekonomiska uppgifter som rapporterats till Kommunekonomins informationstjänst publiceras i det öppna gränssnittet och i tjänsten Tutkikuntia.fi genast när den kommun eller samkommun som rapporterar uppgifterna har godkänt de rapporterade uppgifterna i Kommunekonomins informationstjänst. En del av kostnadsinformationen som rapporteras gäller endast några få kommuninvånare. Sådana exempel är till exempel kostnadsuppgifter för en viss hälso- och sjukvårdstjänst i en liten kommun. Statskontoret aggregerar dessa kostnadsuppgifter till en högre nivå innan de publiceras.

Övergången till automatiserad ekonomisk rapportering stöder även annan automatisering av kommunernas och samkommunernas ekonomiförvaltning till exempel i fråga om specifikationerna för nätfakturor, E-kvitto eller bokföring. Mer information om rapportering av ekonomiska uppgifter

Kommunernas inköpsfakturadata

Kommunförbundet har utarbetat en instruktion för kommunerna och samkommunerna om att öppna inköpsfakturadata som öppna data som kan utnyttjas av vem som helst. Det är frivilligt för kommunerna att öppna inköpsfakturadata, dvs. det finns ingen lagstadgad skyldighet att göra det. Det kan dock vara nyttigt att öppna data eftersom det främjar öppenheten i kommunen och på så sätt stärker demokratin, samt stöder ett kostnadsmedvetet verksamhetssätt inom kommunen. Att öppna inköpsfakturadata från kommunens ekonomiförvaltningssystem i en form som är lättare att använda och som är tillgänglig för vem som helst kan också främja planeringen och ledningen av kommunens egen verksamhet. Många kommuner av olika storlek har öppnat faktureringsdata, bland annat Helsingfors stad, Tavastehus stad, Grankulla stad och Valkeakoski stad.

Bekanta dig med instruktionen för att öppna inköpsfakturadata.

Det nationella Suomi.fi-servicedatalagret (SDL)

Organisationer som producerar tjänster för medborgare och samfund upprätthåller enhetliga uppgifter om tjänsterna och servicekanalerna i anslutning till dem i Suomi.fi-servicedatalagret. Över 4 000 personer producerar uppgifter för datalagret i cirka 700 organisationer, främst i kommunala och statliga organisationer men i allt högre grad även i företag och organisationer.
Uppgifterna i SDL är tillgängliga som avgiftsfria öppna data. Fördelarna är till exempel att informationen om de tjänster som beskrivs i SDL är i enhetligt format och lätt att vidareutnyttja i tredje parters tjänster.

SDL:s öppna information finns på avoindata.fi

Huvudstadsregionens servicedatalager

I huvudstadsregionen finns städernas gemensamma Register över verksamhetsställen och Servicekarta, där man har samlat omfattande information om till exempel städernas olika tjänster, deras placering och öppettider.

Det gränssnitt för verksamhetsställena som används för att producera Servicekartan är öppet även för aktörer utanför städerna för att utnyttja informationen både via REST- och WFS-gränssnittet. Kommunerna i huvudstadsregionen producerar information för tjänsten och insamlingen av information koordineras vid Helsingfors stadskansli, varifrån den överförs via ett gränssnitt till det nationella SDL-innehållet. Dessutom är servicekartans källkod en öppen källkod, så att till exempel andra städer kan sätta upp en motsvarande tjänst. På så sätt kan data öppnas på ett enhetligt sätt även i ett större område.

Bekanta dig närmare med huvudstadsregionens servicekarta och Åbo stads servicekarta, som ursprungligen är en applikation för öppen källkod skapad av Helsingfors stad, som utvecklas i samarbete.

Kompetensutveckling

I denna del beskrivs varför och hur man kan öka och utveckla kunskaperna i att öppna information.

Informationshanteringsenhetens ledning ska med stöd av 4 § 2 mom. i informationshanteringslagen se till att det finns uppdaterade anvisningar om hantering av informationsmaterial, användning av datasystem, databehandlingsrättigheter, förverkligande av informationshanteringsansvar, tillgodoseende av informationsrättigheter, informationssäkerhetsåtgärder och beredskap för undantagsförhållanden. Ledningen fastställer hur man säkerställer att anvisningarna är uppdaterade och vilka aktörer som ska ansvara för att anvisningarna är uppdaterade. Ledningen ska också se till att det vid enheten erbjuds utbildning som säkerställer att de anställda och personer som arbetar för informationshanteringsenhetens räkning är tillräckligt förtrogna med gällande författningar, föreskrifter och med informationshanteringsenhetens anvisningar om informationshantering och databehandling samt om offentlighet och sekretess i fråga om handlingar.

Informationshanteringsnämnden har utfärdat en rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen (pdf) (Finansministeriets publikationer 2020:18), enligt vilken det rekommenderas att de som har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten, datasystemen, datalagren, registerföringen, beslutsfattandet i anslutning till begäran om handlingar, ärendehanteringen och arkivväsendet ansvarar för uppdateringen av anvisningarna.

Det är viktigt att den organisation som planerar att öppna informationen ser till att de som deltar i öppnandet av informationen i organisationen har tillräcklig förståelse för och kompetens om de skeden och ansvar som ingår i öppnandet av information samt i synnerhet om riskerna i anslutning till informationssäkerhet och dataskydd. På så sätt kan man säkerställa att öppnandet sker på ett datasäkert, användarorienterat, konsekvent och även resurseffektivt sätt. Det kan också vara möjligt att skaffa kompetens för att öppna information som en köpt tjänst eller lägga ut den på entreprenad. Men det är viktigt att organisationen också har tillräcklig intern kompetens eftersom det vid informationsdelning i princip är fråga om ett kontinuerligt verksamhetssätt, inte en engångshändelse.

I fas 4 Säkerställandet av dataskyddet beskrivs anvisningar om dataskydd och informationssäkerhet. Med hjälp av anvisningarna kan man fundera på om informationsmaterialet överhuvudtaget kan öppnas.

Utbildningsmaterial om att öppna information

Skriftligt material om att dela information

Utbildningar i att öppna information

Man kan utveckla kunskaperna i att öppna information genom att delta i utbildningar som erbjuds på webben eller som närvarotillfällen. 
Inom statsförvaltningen har bland annat Statistikcentralen då och då ordnat utbildningar om informationsdelning, men för närvarande finns det ingen regelbunden utbildningsverksamhet. På kommunsidan utbildar HRI-tjänsten anställda i huvudstadsregionens städer. Internationella utbildningar i öppna data erbjuds bland annat av Open Data Institute (på engelska).

Utbildningar som är öppet tillgängliga på webben:

Utbildning för anställda i städer inom huvudstadsregionen

HRI-tjänsten ordnar regelbundet flera gånger per år utbildningar för anställda i huvudstadsregionens städer i att öppna data. I utbildningen går man bland annat igenom grundbegreppen för öppna data, processen för att öppna data samt HRI:s verksamhet och organiseringen av öppnandet av data i huvudstadsregionen. Syftet med utbildningarna är att öka medvetenheten om öppnandet av data och fördelarna med öppna data, samt att ge konkreta anvisningar för öppnandet av data. Mer information och utbildningsmaterial (på finska).

Öppningskurs i kommunernas köpdata

Hösten 2021 ordnade Kommunförbundet i samarbete med Open Knowledge Finland ry ett mentorerat och styrt utvecklingsprojekt för 5-10 utvalda kommuner som var intresserade av att öka transparensen i den ekonomiska informationen, eller utveckla beredskapen att öppna data i större utsträckning. De deltagande kommunerna fick mot symbolisk ersättning utbildning, experthandledning och stöd för att öppna inköpsfakturadata enligt instruktionen för år 2021. 

Nyhetsartikeln om kursen (på finska).

CSC Datatukiverkosto

Datatukiverkosto stöder samarbetet mellan Tieteen tietotekniikan keskuksen (CSC) och forskningsorganisationernas datastödpersonal. Nätverket strävar efter att skapa en smidig dialog mellan dataexperter i olika organisationer, möjliggöra kamratstöd och att ställa frågor med låg tröskel. På

Datatukiverkostos webbplats finns omfattande utbildningsmaterial om delning av forskningsmaterial och CSC:s tjänster bl.a. i form av webbinarier, videor och PowerPoint-presentationer.